Town Bloody Hall

Idag har Maria Sveland skrivit nån sorts debattartikel i DN. Pär Ström är upprörd. Han ogillar att antifeminismen associeras med Tyskland på 30-talet och med Breivik.

Även om Svelands artikel förtjänar all kritik så ska man nog vara lite försiktig om man som Pär Ström inte direkt varit blyg att själv åberopa Godwins lag mot meningsmotståndarna eller om man har utropat "Har feminismen skördat sitt FÖRSTA dödsoffer i Sverige nu?" när en psyksjuk kvinna dödade en man i Växjö.

Att associera sina meningsmotståndare med mord är liksom lika "fult" vem som än gör det, Pär.

PS. Jag tror inte någon behöver oroa sig för Medborgare X heller angående Svelands fula Breivik-koppling. Det tog honom själv, vad, två dagar att skylla på socialdemokraterna/feministerna för hela Breiviks dåd och, medkänsligt nog, för att "76 av deras kamrater nu är döda." Jag tror han kan ta det.

"En manlig amerikansk soldat i Irak/Afghanistan har löpt ungefär sju gånger så stor risk som en kvinnlig amerikansk soldat i samma krig att dödas. Omvänt kan man säga att kvinnor haft det ungefär sju gånger tryggare.

Vad kan nu det bero på? Jo, kvinnor skyddas. Även när de formellt sett deltar i militära insatser har de för det mesta, eller nästan alltid, placeringar som är relativt skyddade. De är inte i frontlinjen.

Tänk på det nästa gång du hör en amerikansk militär eller politiker i teve som tackar ”the brave service men and women who fight for freedom” eller liknande."

--Pär Ström

Pär Ström nämner inte att USA förbjuder kvinnor att tjänstgöra i combat units. (De kan tjänstgöra i vissa combat positioner, som Artillery, dock inte i vad som kallas "direct ground combat roles"). Han nämner inte heller att det länge pågått debatt om huruvida kvinnliga soldater ska få ingå i frontlinjen. Australien slopade nyligen sitt förbud, med en hel del protester till följd. I Storbritannien finns diskussionen. Precis som i USA.

Debattörer och organisationer (som inte sällan får smeknamnet "militant feminists" av motståndarna, men naturligtvis inte nödvändigtvis är det) menar att förbudet är diskriminerande eftersom det finns kvinnor som lever upp till de krav som ställs men ändå inte får ingå i combat units enbart på grund av sitt kön, samt att kvinnor tjänstgör på alla andra platser i armén och redan nu hamnar i combat situations och dör i krig, men ändå inte ses som soldater "fullt ut" av samhället. Motargumenten är, förstås, att kvinnor är mindre fysiskt lämpade för combat, att de skulle sänka effektiviteten, att männen i gruppen inte skulle lita på att kvinnorna skulle göra sin plikt och att den viktiga gruppmoralen skulle försvinna, att det skulle förekomma romanser, samt att de manliga soldaterna skulle se sina kvinnliga kollegor inte som soldater utan som skyddslösa kvinnor och därmed skulle riskera sina egna och andras liv genom sin "instinkt" att beskydda dem.

Inget av denna debatt eller dessa argument nämner Ström. Det är inte vad hans inlägg handlar om. Det skulle vara intressant att höra Jämställdismens deklarera att förbudet mot kvinnor i combat units borde slopas och argumentet varför (i Sverige finns inte förbudet, btw), kanske till och med se någon form av aktivitet från dem, men vad Pär Ström väljer att fokusera på är istället att de kvinnor som tjänstgör i Afghanistan/Irak som soldater, stridspiloter, bomb units, army doctors, osv, inte borde få lika stor del av "tacket" från samhället som de manliga soldaterna. Tja. Det är ju också något att rikta in sig på...

I dokument inifrån på SVT kunde man igårkväll lära sig att att kvinnor har betydligt svårare att få en arbetsskada klassad som just det jämför med män – till exempel för att det finns mer forskning inom mansdominerade yrken och man hänvisar också oftare till privata problem när det gäller kvinnors arbetsskador än mäns.

Detta var en nyhet redan för ett år sen. Då skrev Pär Ströms om detta, och hans reaktion på nyheten var att vara mycket skeptisk mot att det förekom någon form av könsorättvisa mot kvinnor. Han föreslog att det istället skulle kunna handla om att "kvinnor har oftare än män otillräckliga skäl för att hävda arbetssjukdom." Något som han tyckte talade för detta var att "det ingår i den manliga könsrollen att bita ihop, kämpa på, och inte klaga." Kvinnor, däremot, klagar desto mer enligt herr Ström. Vilket alltså är den troliga anledningen att de inte får sina arbetsskador klassade som just det.

Det "känns" helt enkelt enligt herr Ström "osannolikt att Försäkringskassan skulle ha kvinnofientliga värderingar." Statistiken till trots. (Det är klart, har man gjort en bloggkarriär som Pär Ström får man nog försöka hitta alla andra anledningar man kan.) Ström tycks också tro att kvinnor inte kan vara kvinnofientliga – att om det, säg, fanns en utbredd syn i samhället på kvinnor i kvinnodominerade yrken som”gnälligare” än män i typiskt manliga yrkesbranscher så är det alltså något Ström menar att just kvinnor inte skulle kunna delta i att sprida. (För att använda Ströms eget favorituttryck: Man tar sig för pannan.)

Några månader innan skrev han ett annat inlägg där han ifrågasatte en satsning för att kvinnor skulle få en större del av arbetsskadorna klassade som just arbetsskador (ett inlägg där han för övrigt återigen hänvisar till tidningen Fria Tider, plus hyllar den för sitt "mod"). Då kallade han detta för "en gräddfil för kvinnor?" och undrade om klassningen av arbetsskada "beror på att kvinnor verkligen diskrimineras i bedömningen, vilket feministerna hävdar, eller beror det på att kvinnor är snabbare på att betrakta sig som skadade medan män har en högre tröskel?"


Nåja. Nu är det förstås så att Pär Ströms teorier kan stämma. Har i vart fall all rätt att tycka som han gör. Frågan är dock: Hur reagerar Ström när det kommer en liknande rapport - fast nu om att män har svårare att bli sjukskrivna för t ex depression än kvinnor? Svar: Inte helt förvånande låter det nu på ett helt annat sätt på Ströms blogg. Genusperspektivet finns plötsligt på plats. Varje tanke att ifrågasätta rapportens slutsats är borta, precis som varje tanke om att det skulle handla om "gnäll." "Det kan man kalla osynliggörande av mäns lidande" utropar han om rapportens slutsats. Kvinnor blir enligt honom "tyckta synd om" medan männen lider i det tysta, vilket Ström menar är "en enastående symbol för det utbredda mansförtryck som finns i Sverige."

Man får, återigen, konstatera att det här finns två möjliga slutsatser att dra: 1, Jämställdismen saknar en faktisk genusanalys och Ström reagerar mest bara med magkänsla på vad han själv "känner" när han läser saker. Eller 2, Jämställdismen innebär en inställning mot könsorättvisor som (eventuellt) drabbar kvinnor, och en helt annan mot män som (eventuellt) drabbas av könsorättvisor.

Följande citat (om feminister som "gnäller" på könsorättvisor) kan man idag se hyllas på Pär Ströms blogg:

"En stark kvinna skapar själv sina möjligheter. [....] Gräv ned yxan och hävda er istället på arbetsplatsen såväl som i hemmet. Det handlar inte om kön i Sverige längre. Det handlar om att ta ansvar för sig själv och sin egen position i samhället."

Och under citatet har Ström själv kommenterat: "Klokt skrivet. Jag har alltid ansett att starka kvinnor är en självklarhet."

Det slående med det här är att naturligtvis att Pär Ström så vitt jag vet aldrig sagt till män att sluta "gnälla" över strukturella könsorättvisor och istället "ta ansvar för sin egen position i hemmet".

Aldrig har jag sett Pär Ström säga till män som upplever att samhället ser mamman som den "viktigare" föräldern eller att de inte blir sedda när de följer med sin partner till BVC, att de ska "gräva ned yxan och hävda sig istället".

Aldrig någonsin har jag sett honom säga "det handlar om att ta ansvar för sig själv" till män som klagar på att mamman med hela könssamhällets uppbackning ser det som sin "rätt" att ta ut hela föräldraledigheten medan pappan ses som försörjaren.

Nej, vid dessa könsorättvisor är det enligt Pär Ström plötsligt "outtalade förväntningarna" och ett "tryck" på männen som "till en inte oväsentlig del kommer från kvinnorna" som är problemet - och ovanstående "en stark man skapar själv sina möjligheter"-lösningen är plötsligt långt borta.

Kvinnor upplever att de stöter på orättvisa i arbetslivet och en kvinnlig VD får sina egenskaper som chef oftare kopplat till sitt kön än män. Män upplever att de stöter på orättvisa i den privata sfären, där samhället lägger försörjningsbörda på dem och de får sina egenskaper som pappa oftare kopplat till sitt kön. Enda slutsatsen man kan dra av Pär Ströms inlägg är att jämställdismen har en inställning till kvinnor som pratar om dessa könsorättvisor, och en annan till män som gör detsamma.

Nåja. Vi har i alla fall lärt oss två saker av detta inlägg:

1. Pär Ströms varnande ord om "könens upplösning" skrämmer inte mig nämnvärt, men han verkar av någon anledning anse att just transgender kids som välkomnas i flickscouterna samt transsexuellas rättighet att (om läkarintyg finns) välja kön i passet och intersexuellas rättighet att välja ett "X", kommer leda till detta.

2. Han tycks också tro att transsexuell = cis-män som går runt och säger ”jag känner mig som kvinna idag”.

Men vad bildillustrationen har att göra med 10-åriga flickscouter är anyone's guess.


PS. Och i kommentarerna hittar vi En Liten Lektion I Att Inte Ha Fattat Någonting i Genusnyttaren som stolt berättar att "jag kör med 'just nu definierar jag mig som kvinna' bara för att jävlas och för att visa hur absurd genus/queer tugget är".

Punkten "för övrigt 2" i det här inlägget är nog det pinsammaste jag läst på den bloggen. Är det fler "genusforskare" än Pär Ström som  tror att feminismen går ut på att inget hemskt någonsin hänt män pga att de är män, samt att alla män förr i världen gick runt och "härskade"?


PS. Jag skulle inte heller läsa genusnyttarnas syn på feministernas "drömdejt" om jag var er. Mvh/Jack's will to live

Pär Ström upprörs med rätta över att en genusvetare skrivit ett argt mail där hon kallar Pär Ströms och Pelle Billings kommentarsfält för uppsamlingsplatser för vänsterhat och högervridna antifeministiska yttringar. Hon antyder också att de här personerna kan bli farliga ala Norge om de får hålla på i det tysta.

Pär Ström upprörs iallafall över genusvetarens mail som han säger "osar hat" och tillägger sorgset att "Jag tycker det är sorgligt när personer med ett politiskt intresse inte kan hålla en saklig ton i debatten."

Nå. Exakt vad den stora skillnaden är mellan mailet och när Pär Ström själv anklagar feminismen för att få kvinnor att mörda oskyldiga män är lite oklart. Där skriver han: "Jag har inget belägg för att komma med ett sådant påstående, men man kan ju spekulera och ställa frågan: Har hon blivit inspirerad av det feministiska manshatet? Har feminismens manshat skördat sina första  dödsoffer i Sverige nu?"

Men kanske det är mer okej när det är feminister man anklagar istället för antifeminister? Vad vet jag?

Det är ju för övrigt alltid ett intressant ämne, hatretorik. Hur står det t ex till med den sakliga debattonen i den del av Internet där de bloggar som Pär Ström själv läser och rekommenderar håller hus? Finns det något där någon med Pär Ströms avsky för hatretorik skulle kunna ha invändningar mot?

Medborgare X, en flitig kommenterare hos Ström och en bloggare som Pär ström rekommenderar som en "utmärkt antifeministisk blogg", har bloggat en hel del om hur hemskt det är med feministers näthat mot Pär Ström och om deras osakliga debatton, som till exempel guilt-by-associationer till Norge-terroristen. Däremot har han inga som helst problem med inlägg som kallar namngivna feminister för "bitter pussies" som "gets involved in sect cultures like Anders Behring Breivik but instead within the Swedish Nazi-feminist movement." (Det tog också Medborgare X knappt fyra dagar efter Norge-massakern att i ett inlägg med rubriken "Som Man Sår Får Man Skörda" anklaga feminismen  - samt Utöja-offrens egna familjer - för det som inträffat.)

Skillnaden mellan vad genusvetaren ovan skriver känns återigen rätt hårfin. (Själv kommer jag mest ihåg Medborgare X för att han en gång plötsligt ur det blå twittrade mig och undrade varför jag är en sådan bitterfeministisk offerkofta. Det kanske är det som kallas saklig debatton?)

Börjar man titta runt på vilka antifeministiska mansrättsbloggar som Pär Ströms rekommenderar till sina läsare så hittar man även bloggen/radiostationen A Voice For Men. Pär Ström kallar sig ju genusforskare och har dessutom skrivit en bok där han kritiserar andra debattörer för att sprida myter genom att inte vara tillräckligt källkritiska så man får utgå från att han har läst det han rekommenderar.

A Voice For Men drivs av Paul Elam. Paul Elam är en av mansrättsaktivismens mest kända personer och har ofta kritiserats för sin retorik (som t ex när han, visserligen med viss ironi men med tanke på den typ av kommentarsfält han har ändå riskabelt, utsåg Bash a Violent Bitch Month och uppmanade sina läsare att köra över kvinnorna på bloggen Jezebel om de såg dem på gatan). Paul Elam har även varit chefredaktör för Men's News Daily och han rekryterade svenska Pelle Billing till tidningen. Pelle Billing har också skrivit för A Voice For Men. (ETA 2011-11-22 Pelle Billing har sedan dess tagit avstånd från Paul Elam pga av den ilskna retoriken)

I samband med AVfM driver Elam något sorts Medborgargarde-inspirerat offentligt register kallat register-her där folk mot uppvisande av länk till nyhetskanal eller domstolsutlåtande kan registrera kvinnor som har begått vissa typer av brott, bland annat "false accusation of crimes against others for personal gain" (OBS. Här menas "falska våldtäktsanklagelser" och falska anklagelser om misshandel även om det är lite inbakat, för det är en av mansrättsaktivismens viktigaste topics) med kvinnornas bild, namn, adress, osv. Även feminister som inte behagar Paul Elam registreras som brottslingar med namn och bild.

Elam har inte helt överraskande fått ta emot kritik för det här registret, på vilken han svarar:

"Of course, no, I am not going to stop.  You see, I find you, as a feminist, to be a loathsome, vile
piece of human garbage.  I find you so pernicious and repugnant that the idea of fucking your shit up gives me an erection.

So, again, do you think I am going to stop?

[....]

That is the deal here, you fucking moron.  Your only real hope is to keep your mouth shut and pretend AVfM and register-her.com does not exist for as long as you can. Because, as you can see right now, anything you say or do will be thrown back in your face like holy water on a
vampire.

We are coming for you, and we are coming for all the liars out there that have been ruining people’s lives with impunity."

Som feminist är det väl inte jättekul att några tycker man är "vile piece of human garbage" och är så ilskna att de känner att de vill "fuck your shit up" men som feminist är man heller inte helt ovan vid den typen av retorik och det är snarare ett annat inlägg som gör en mycket mer illa till mods, nämligen det där Paul Elam förklarar sina åsikter om våldtäktsoffer:

"I have ideas about women who spend evenings in bars hustling men for drinks, playing on their sexual desires so they can get shit faced on the beta dole; paying their bar tab with the pussy pass. And the women who drink and make out, doing everything short of sex with men all evening, and then go to his apartment at 2:00 a.m.. Sometimes both of these women end up being the “victims” of rape.

But are these women asking to get raped?

In the most severe and emphatic terms possible the answer is NO, THEY ARE NOT ASKING TO GET RAPED.

They are freaking begging for it."

När Paul Elam inte hatar feminister på AVFM skriver han ibland för en annan mansrättsaktivistisk blogg/nättidning som heter The Spearhead. Pär Ström rekommenderar även The Spearhead på sin blogg, och han kallar den en "intressant tidningsliknande amerikansk blogg vars tema är ifrågasättande av feminismen."

Nyfiken som man är undrar man genast vad det då är för intressanta, ifrågasättande saker som The Spearhead skriver om. På The Spearhead hittar man snabbt mysiga inlägg som t ex det här som handlar om en ex-marinsoldat som slog sin fru tills hon låg i en blodpöl på marken med flera ansiktsskador efter att en domstol sagt att han skulle betala underhåll för de två barnen och bestämma ett umgängesschema. Att han skulle kunna tänkas ha varit utom sig när han attackerade ex-frun är inte ett helt orimligt antagande, vad man däremot reagerar på är The Spearheads formuleringar, exempelvis denna:

"Add to that the fact that his wife was already living with another man, despite having so recently given birth to Mr. Gonzalez’s daughter, and the situation must have seemed absolutely upside-down to the former marine. It was upside down. His wife is obviously a little tramp who has no problem swinging from one dick to another even while raising two babies, and there she was about to get rewarded with an upgrade in lifestyle while the chump father loses his kids and wallet. That’s why Mr. Gonzalez lost it."

Ju mer man läser ju mer förstår man verkligen varför Pär Ström rekommenderar The Spearhead. Han som brukar förklara hur viktigt det är med Rättssäkerhet och att ingen anklagad ska dömas på förhand av media eller allmänhet, osv, osv, måste ju vara mycket imponerad av att The Spearhead redan i december visste precis vad som hänt och inte hänt i Assangefallet, samt förklarar detta i det här inlägget:

Assange’s “victim” is a twisted, man-hating bitch who was bent on getting revenge for being played. She fabricated a rape charge because she was mad at him for porking her younger hotter tighter girlfriend within two days of putting it in her. She is a sick puppy whose petty act of vengeance will damn an innocent man."

Här är ett annat intressant inlägg där The Spearheads diskuterar huruvida mansrörelsen bör ta till våld mot feministsamhället eller inte:

"There is a clear imbalance of justice there, and before anyone starts hurting people, this imbalance must be articulately  spelled out. It is never a good idea to pick up a gun and start shooting to address some vaguely defined injustice — that is savagery."

"We have to make our own lists, air our grievances, and give the state the opportunity to redress them. Likewise, we, too, can demand justice for outrages against our rights and persons. Before anyone resorts to the same methods the state uses against us, we must put every reasonable effort into working with the law and the political system we have. Because this effort is still in its infancy, any calls for armed resistance are entirely premature and counterproductive, and shouldn’t be taken seriously."

Den självklara frågan man ställer sig efter man läst detta är förstås - vad händer om deras "lists of grievances" inte blir mötta?

Now that's a thought that's going to fester...

Pär Ström har skrivit ett inlägg med rubriken "Kvinnor är de värsta mobbarna" där han läst en uppsats om mobbing på arbetsplatsen och beskriver dess resultat på följande vis: "Kandidatuppsatsen kom fram till att kvinnor är de värsta arbetsplatsmobbarna." Sedan citerar han följande ur uppsatsens sammanfattning:

"Resultatet visade att kvinnor var den grupp som utför den värsta typen av mobbning och de hade även en allvarligare attityd till arbetsrelaterad mobbning än män."

Problemet är att om man läser själva uppsatsen så ser man att den inte alls kommer fram till att kvinnorna "är de värsta mobbarna." Vad uppsatsen faktiskt kommer fram till är att av de 90 kvinnor och 66 män man intervjuat via enkät så ansåg majoriteten av de tillfrågade att den värsta typen av mobbing är den psykiska (de två andra alternativen de kunde välja på var "verbal" och "fysisk") samt så gissade en majoritet av de 156 tillfrågade att kvinnor använde psykisk mobbing i högre grad än män (vad gällde männen trodde de tillfrågade att de använde verbal eller fysisk mobbing mest).

Det som Pär Ström beskriver är det man skulle kunna tro att uppsatsen kommer fram till om man bara ögnar igenom sammanfattningen. Vi har ju flera gånger tidigare försökt förklarar för Ström att det kan vara bra att faktiskt läsa rapporter innan man skriver om dem på sin blogg, särskilt om man liksom Ström har skrivit en bok där man kritiserar andra debattörer och journalister för att inte vara tillräckligt källkritiska till s.k "feministiska" undersökningar innan de sprider dess resultat.

Ja, Pär Ström. Det stämmer. Ni som upprätthåller och ständigt sprider iden om alla dessa inre egenskaper som är kopplat till "manlighet" resp "kvinnlighet" bidrar till att sprida misandri. Du har helt rätt.

Även män drabbas av de traditionella könsrollerna. Till exempel när du glatt och okritiskt sprider vidare Daily Mails och andra tabloidtidningars artiklar om hur män och kvinnor "är" (resultaten är ofta inte långt ifrån beskrivningen av män som du i ditt inlägg kallar "manshat") baserade på dodgy surveys och liknande. Vi har försökt uppmärksamma dig på det länge. Tur att du nu verkar ha lyssnat.

Posted via LiveJournal app for iPhone.